Hemlängtan

Jag brukar sällan ha hemlängtan, men idag så har jag fått en liten släng av den sjukan. Kanske beror det på att det är mindre än en vecka tills jag faktiskt står på svensk mark igen, kanske är det bara för att det just nu känns jättesvårt att prata tyska. Jag vet inte.

Idag klippte jag håret här för första gången. Egentligen hade jag kunnat göra det nästa vecka, i Uppsala, men eftersom min frisörska där sedan flera år ändå är mammaledig tänkte jag att jag lika gärna kan ta tjuren vid hornen och klippa mig här - förr eller senare måste jag ju göra det ändå. När jag väl satt i frisörstolen och väntade på att bli klippt ångrade jag mig dock och jag saknade verkligen min frisörska som vet precis hur jag vill ha mitt hår och inte minst varför jag vill ha det så. Det är inte helt lätt att förklara för en ny frisörska hur man vill ha håret på svenska, så gissa om det var omöjligt att göra det på tyska!!! Nu är jag trots allt nyklippt och det är säkert en helt okej klippning, men det hela fick mig att börja längta hem...

Jag kan tycka att Schweiz är ganska likt Sverige till ytan. Visst ser husen annorlunda ut och så, men i stort känns det inte så annorlunda. Så tyckte jag om USA till en början också när jag var där. Men ju längre man vistas i ett annat land, desto fler skillnader upptäcker man, de där små sakerna som inte spelar så stor roll om man bara är på ett kortare besök. Och när dessa små saker börjar krypa inpå en är det lätt att längta hem. Och Schweiz och Sverige är verkligen egentligen två helt olika länder. Människorna här tänker annorlunda och gör saker annorlunda. Det är det som gör det intressant att bo här, men det är också ibland ganska frustrerande.

Hur som helst ska det, trots att jag trivs bra här, bli skönt att komma till Sverige nästa vecka!