skip to main |
skip to sidebar
I stort sett allt vi äger är nu i vår nya lägenhet. Imorgon lämnar vi tillbaka nycklarna till den här lägenheten och sedan åker vi till IKEA. Förhoppningsvis har de allt vi vill ha på lager... :-)
Vi har inte fått internet till vår nya lägenhet ännu så det kan hända att det dröjer ett tag tills jag skriver igen. Vi får se. Men så snart det är möjligt kommer den utlovade filmen och så klart lite bilder på hur vi kommer att bo framöver.
Den som väntar på något gott...
Igår, efter en lång dag med tyska och besök hemma hos J i Bremgarten (mycket trevlig eftermiddag), var det dags för ett restaurangbesök.
Prick klockan åtta (kyrkklockorna ringde) begav jag mig till restaurangen Frohsinn här i Würenlingen. Där träffade jag ett gäng PSI-fruar, bl.a. svenska 
A för att äta middag. De senaste veckorna har restaurangen haft ett Mexikotema och eftersom det här var sista helgen hade de även musiker som sjöng och spelade kvällen lång.
Jag åt fahitas (gott, men inte alls som fahitas i Sverige eller USA - vi fick t.ex. inga tortillas utan fick beställa in det vid sidan om) och till efterrätt kokosglass i kokosnötskal. Det hela var en trevlig kväll. Prick vid midnatt (kyrkklockorna ringde igen) gick jag hem igen.
Jag och M sov ovanligt länge idag. När vi väl hade stigit upp och ätit frukost satte vi igång och packade och nu är allt, förutom det vi behöver innan flytten, nerpackat. Skönt. Som belöning för vårt "hårda" arbete ska vi gå på bio och se Ratatouille ikväll.
Om en vecka har vi flyttat. Därför är det hög tid att börja packa nu! Men jag är lite omotiverad... Jag funderar på om jag inte trots allt måste försöka söka jobb här nästa år. Livet som hemmafru är trevligt och tyskakursen är jätteroligt, men ibland får jag verkligen ingenting gjort trots att jag har saker att göra... Kanske beror det bara på höstdimman och bristen på solsken här, men brist på solsken en del av året borde jag ju vara van vid! Hur som helst får vi se hur det känns efter flytten och efter jul och nyår.
För er som skriver kommentarer och har googlekonton finns det nu en liten finurlig funktion. Man kan välja att få ett mejl när någon skriver en kommentar efter att man själv har skrivit en kommentar. M.a.o. kan du få ett mejl när jag svarar på en kommentar som du har skrivit i min blogg. Äh, det är svårt att förklara - det bästa är nog att testa det helt enkelt. Så sätt fart och skriv kommentarer och hälsningar som aldrig förr. Om du inte vet hur du ska göra finns det instruktioner i högerspalten.
Som vanligt blir jag jätteglad för alla kommentarer och hälsningar, stora som små! (Och om du inte vill skriva en kommentar går det bra med vanligt post också - läs här för tips!)
Vi vill inte ha någon TV när vi flyttar eftersom vi inte vill titta på schweizisk TV. Därför vill vi inte betala TV-licensen heller.
Vi vill ha snabbt internet för att kunna Skypa och kolla på svt.se.
Dessa två parametrar går inte ihop. Snabbt internet = tillgång till schweizisk TV direkt via datorn (med t.ex. Windows Media Player) = obligatorisk TV-licens.
I Sverige räcker det att inte ha någon TV och att inte ha något TV-kort i datorn (tror jag i alla fall). Så fungerar det inte här. Ibland är ny teknik inte bra - just nu önskar jag att det var omöjligt att titta på TV direkt via internet...
Som jag har visat tidigare ser vår nya lägenhet ut så här. Eftersom vi bor möblerat nu måste vi köpa allt vi 
behöver i möbelväg när vi flyttar. Därför har jag gjort en fin handlarlista som vi ska ta med oss till IKEA nästa onsdag. Det är en diger lista... Klicka på listan för att läsa den.
Vi kommer helt klart att behöva en lastbil...
Vi har haft en lugn och slö söndagseftermiddag.
När jag kom hem från kyrkan var jag iskall - nu är det höst här - så då drack vi te och åt kakor. :-) Sedan slöade vi och nu efter middagen har vi spelat en omgång Carcassonne. Som vanligt förlorade jag... M vann med 163 poäng mot mina 162, så det var i alla fall en jämn kamp.
När jag bodde i USA ett år för tio år sedan skrev jag dagbok VARJE dag. Lika duktig är jag inte på att blogga, men å andra sidan är det inte varje dag det finns något speciellt att skriva om.
Hur som helst kommer det här en liten sammanfattning av vad jag (och till viss del M) har gjort den här veckan:
- Måndag: Tyska.
- Tisdag: Inget vettigt alls (nästan). Till slut kom jag i alla fall iväg till Coop för att veckohandla. Frys Cooppizza till middag (inte alls lika god som den frysta ICA-pizzan hemma).
- Onsdag: Tyska och IKEA-besök tillsammans med J i min tyskagrupp. Sedan tvättkväll.
- Torsdag: Städdag. Bakade kakor och bjöd hem indiska N på fika på eftermiddagen. På kvällen var jag på hemgrupp hos C och R och det kändes jättebra. Jag tror att jag har hittat rätt hemgrupp nu...
- Fredag: Tyska och sedan indisk lunch hos N (gott). Efter en kopp te en lång promenad tillsammans. Middag hemma med M och sedan Gynekologen i Askim, två avsnitt av Grey's Anatomy och en kanna Rooiboste.
- Idag: IKEA med M. Nu vet vi nästan precis vad vi ska köpa till lägenheten så det kommer, förhoppningsvis, gå snabbt när vi åker dit för att storhandla sista oktober. Sedan blir det mycket att skruva ihop...
Ikväll har jag tvättstugan. Sköljmedlet tog slut. Det är sånt som händer.
En knapp halvtimme efter att jag hade startat de första maskinerna ringde det på dörren. Där stod vår husvärd - med min tomma sköljmedelsflaska i handen. Hon förklarade att jag inte fick slänga den i soptunnan i tvättstugan utan att jag ska slänga den i bland våra egna sopor. Vänlig som hon är visade hon också hur jag kan trampa på flaskan så att den tar mindre plats. Soptunnan i tvättstugan får endast användas till skräp och damm (och till stinkande cigarettfimpar). Så det så.
Mer om schweizare och sopkontroll kan ni läsa på Thomas och Jennys blogg.
Idag fick jag mitt schweiziska körkort. Bra!
Mindre bra (tycker jag) är att de har skickat mitt svenska körkort till Vägverket i Sverige. Jag visste att de kanske skulle göra det, men hoppades ändå på att få tillbaka det. I kantonen Zürich vet jag att en svensk fick tillbaka sitt svenska körkort tillsammans med det schweiziska. D, som jag läser tyska med, fick tillbaka sitt ungerska körkort när han skaffade ett schweiziskt. Anledningen till att jag inte fick tillbaka mitt svenska körkort beror på följande:
Entsprechend internationalem Recht und gestützt auf Art. 44 Abs. 4 der Verordnung über die Zulassung von Personen und Fahrzeugen zum Strassenverkehr (VZV) vom 27.10.1976 sind wir beauftragt, bei Erteilung eines schweizerischen Führerausweis, die von EU- oder EFTA-Staaten ausgestellten Ausweise, an die Ausstellungsbehörden zurückzusenden.
Klart som korvspad, eller? Det jag inte förstår är hur det kan vara olika i olika delar av Schweiz och varför inte samma regler gäller för Ungern och Sverige som båda är EU-länder. Någon som har ett smart svar?
I Uppsala bodde vi på tredje våningen utan hiss. Nu bor vi på andra våningen med hiss, men vi tar i princip alltid trapporna (vardagsmotion och energisparande). När vi flyttar kommer vi att bo på sjunde våningen. Det blir många trappsteg det. Kommer vi fortsätta att ta trapporna?
Kanske kan man kompromissa och åka hiss till fjärde våningen och gå resten. Men när man ändå står i hissen kan man ju lika gärna åka hela vägen upp. Kommer latmasken att segra? Eller kommer vi att kämpa oss uppför alla trapporna?
En del ser trappspringade som en sport. Kanske ska vi låta bli att köpa träningskort och nöja oss med trapporna...
Vad gör man med en hemmalördag? Jo, man kan får stryk i Kasta gris av sin man. M vinner alltid - jag förstår inte det. Jag är ofta snubblande nära, men så tar han hem segern i alla fall.
Tur att jag inte är någon tävlingsmänniska (eller hur var det nu, är det just det jag är?)...
Igår pratade jag med vår nya hyresvärd och vi får nycklarna till lägenheten redan den 29 oktober. Superbra! Med andra ord har allt löst sig (precis som jag hoppades men ändå inte riktigt vågade tro på).
Här kommer en liten uppdatering på hur vi bor nu. I juli skrev jag ett inlägg med en massa bilder på hur vi bor. Här kommer filmen!
När vi har kommit tillrätta i vår nya lägenhet kommer det en ny film.
Som jag har skrivit tidigare flyttar vi till vår nya lägenhet den första november. I Brugg är det en vanlig dag. I Würenlingen är det en lokal helgdag. I vårt hyreskontrakt står det att vi ska flytta ut dagen efter att hyrestiden går ut, dvs i vårt fall första november. Men eftersom det är en lokal helgdag och inte en regional helgdag måste vi flytta en dag tidigare, dvs sista oktober. För man kan bara skjuta på flyttdagen på nationella helgdagar... Hur korkat är inte det här systemet?
Hur som helst hoppas vi att vi får nycklarna till vår nya lägenhet en dag tidigare (den står ändå tom sedan flera veckor). Då är hela problemet löst och vips så har vi två dagar på oss att komma i ordning eftersom M är ledig den första november (eftersom det är helgdag...).
Den här gången är det M som, delvis med hjälp av sin sekreterare, har fått ta hand om all korrespondens i ärendet eftersom jag inte är betrodd med sådant i det här landet (se här och här). Dubbel frustration! Men förmodligen kommer allt att lösa sig jättebra i slutändan i alla fall.
Det är verkligen stor skillnad mellan Sverige och Schweiz i många små saker. Än så länge tycker både M och jag att Sverige vinner - mycket är enklare, smartare och mer praktiskt i Svergie. Det betyder inte att Schweiz inte är ett bra land. Men det är ett annorlunda och lite mer komplicerat land.
Förra veckan skickade jag in mitt körkort till vägverket här (Strassenverkehrsamt des Kantons Aargau). Förhoppingsvis dimper mitt nya schweiziska körkort ner i brevlådan vilken dag som helst. Så fort det gör det ska jag ta en kopia på det för att sedan ansöka om medlemsskap i Mobility CarSharing så att vi kan hyra bil förmånligt när vi känner för det. Vi måste ju börja utforska det här landet nu (och grannländerna också för den delen)! Vi kan ju inte bara sitta i vår lägenhet och häcka hela helgerna när det finns så mycket att se och uppleva.
Jag har läst lite på andra utlandssvenskars bloggar och de far omkring som skållade råttor hela helgerna medan vi bara gör små utflykter i närområdet. Det måste det bli ändring på! Dock behöver vi hålla lite i pengarna tills vi har allt vi behöver till vår nya lägenhet (bara tre veckor kvar nu) men sedan ska vi minsann röra lite mer på oss. Så det så!
Idag har vi varit gifta i tre år. Vi gifte oss en otroligt vacker och ganska kylig oktoberdag och enligt Å (som hann skicka en grattiskommentar här på bloggen innan jag hann skriva något inlägg) är vädret lika fint i år som det var då. Här börjar dimman äntligen lätta (klockan är ju "bara" halv fyra på eftermiddagen) så det är lite annorlunda...
Hur som helst ska vi fira genom att gå ut och äta, troligtvis på restaurang Zum Sternen här i Würenligen. Det ska vara en ganska bra restaurang så det passar ju bra.
Idag har jag varit på IKEA med C och hennes tre barn. Fem intensiva timmar... Jag har kollat upp lite saker inför flytten och fått med mig en madrassbroschyr hem. De har ett annorlunda madrassystem här så det kräver lite planering för att få det rätt. På IKEA åt vi köttbullar, gräddsås, lingonsylt och pommes! Jättegoda köttbullar, men hallå, jag vill ha vanlig potatis eller potatismos till mina köttbullar!
Under tiden jag sprang omkring bland IVAR, ALVINE, BILLY och alla andra bekantingar på IKEA var M hemma och kurerade sig. Han är dunderförkyld men börjar bli lite bättre i alla fall.
Jo, idag fick vi ett intressant brev från posten där vi har våra konton. Det var egentligen bara ett vanligt kontoutdrag, men där fick vi veta att så länge vi har mindre än 7500 CHF (ca 42000 kr) måste vi betala 4 CHF (ca 23kr) i månaden för våra konton. I Schweiz ska man med andra ord ha ganska mycket pengar för att det ska vara lönt att ha ett konto. Intressant. Eftersom vi snart ska flytta kommer det att dröja ett tag innan vi kommer upp i 7500 CHF, men med lite tur gör vi det förr eller senare. Annars kanske vi borde fundera på att byta bank... :-)
An en händelse råkade jag få se att det är kanelbullens dag idag. Det hade jag helt glömt bort. Men jag hade faktiskt tänkt att jag skulle baka bullar idag för att ta med mig till tyskan imorgon och nu känns det ju helt rätt måste jag säga (men jag kommer nog ändå att låta halva satsen bli vaniljbullar eftersom jag tycker att det är mycket godare). Först ska jag "bara" städa lägenheten...
Idag var jag sen när jag cyklade till tåget för att åka till min lektion i tyska. Jag var tvungen att cykla fort. Halvvägs till tågstationen insåg jag att hade glömt plånboken hemma. Vad göra? Jag bestämde mig för att det var dags att cykla till Baden för första gången. 40 minuter senare var jag, genomsvettig, framme i Baden och redo för lektion. Då visade det sig att vår lärare var sen - hon hade glömt att berätta det för oss i måndags. Jag hade med andra ord kunnat åka hem och hämta pengarna och ta nästa tåg istället. Men nu fick jag extra motion istället.
Och mer blev det efter lunch då jag cyklade till Brugg fram och tillbaka för att träffa svenska A. Vi fikade, pratade och gick på promenad upp på berget i Brugg. Nu börjar hösten komma hit och träden skiftar så smått åt gult och rött. Vackert! Från berget hade vi en fin utsikt över stället där floderna Reuss och Aare flyter ihop. Vi såg faktiskt i princip ända till Baden därifrån. Efter lite mer fika och mycket prat (supertrevligt!) cyklade jag hem. Totalt har jag nog cyklat närmare fyra mil idag...
Vi har det bra här i Schweiz, men självklart finns det saker att klaga på i alla fall... :-)
T.ex. det här med helgdagar. Helgdagar är trevliga eftersom M är ledig då. Och på PSI har de ett sådant fantastiskt system så att om en helgdag infaller under en helg får man en extra semesterdag istället. Inte illa. Dock finns det ett litet problem med helgdagarna här i Schweiz. Alla har inte samma helgdagar överallt. Man skulle kunna tro att det bara handlar om kantonala skillnader, men nej, även inom samma kanton skiljer det sig från stad till stad (eller by till by).
Varför är detta ett problem? Jo, eftersom vi ska flytta. Vi får våran nya lägenhet den första november, en vanlig torsdag i Brugg. Men inte en vanlig dag i Würenlingen... Nej, första november är helgdag här eftersom det är allhelgonadagen. Det innebär att vår hyresvärd vill att vi lämnar in nycklarna till vår lägenhet kl. 10.00 den sista oktober samtidigt som vi inte får nycklarna till vår nya lägenhet förrän någon gång dagen efter...
På något sätt löser det sig nog, men det skulle vara skönt om problemet inte uppstod från början.
Sedan har vi det här med sopsystemet. Visst finns det fördelar med att betala dyra pengar för varje sopsäck man slänger eftersom man gärna återvinner så mycket som möjligt istället. Men för oss som inte har kompostering innebär 35-literssäckarna onekligen att vi förr eller senare har en hel bananflugeodling i köket. I Sverige är det lätt åtgärdat genom att ta ut alla soporna lite oftare i några dagar, men här blir det dyrt att göra så eftersom varje sopsäck kostar ca 15kr att slänga här.
Men man får inte vara rådlös. Så därför har jag blandat lite vinäger med sirap och diskmedel och resultatet efter mindre än ett dygn är det här:
Inte illa om jag får säga det själv...
Nu börjar vardagen få sina rutiner. För tillfället har jag lektioner i tyska måndagar, onsdagar och fredagar. På fredagkvällarna har jag orkesterrep och på söndagarna går jag i kyrkan. Jag har inte bestämt mig för vilken hemgrupp jag ska vara med i ännu, men det löser sig med tiden. Matts jobbar och står i och på kvällarna tittar vi på svt.se, ett avsnitt av Gray's Anatomy eller ibland en film på DVD.
Vi börjar "komma in" i livet här i Schweiz även om vi tycker att det ibland är lite väl krångligt och byråkratiskt. Vi har kundkort på Coop och Migros och har lärt känna lite folk här. Om en månad flyttar vi till en större lägenhet som vi får inreda med egna möbler (IKEA, here we come).
För en månad sedan åkte jag hem från Sverige. Då var jag utmattad av allt som hade hänt med pappa (det här). Här kan jag "koppla av" ifrån det lite mer, men då och då smyger det hela sig på mig och det händer att jag gråter. T.ex. när jag tänker på att pappa fick en ny cykel i våras - hans allra första helt nya cykel - en cykel som han kanske aldrig mer kan cykla på.
Hur som helst gör pappa framsteg i rehabiliteringen. Han försöker att prata och skriva, han kan sitta upp och han har vi några tillfällen rört på vänster arm och ben. Det är så klart svårt för mig att få en ordentlig bild av hur det går för honom när all information är andrahandsinformation hemifrån, men det verkar i alla fall som att det går åt rätt håll. Om knappt tre månader åker vi till Falun och då får jag med egna ögon se hur det är med honom. Förhoppningsvis har han gjort stora framsteg tills dess.
Tack till alla er som tänker på och ber för min pappa.
Igår, efter en lång dag med tyska och besök hemma hos J i Bremgarten (mycket trevlig eftermiddag), var det dags för ett restaurangbesök.
A för att äta middag. De senaste veckorna har restaurangen haft ett Mexikotema och eftersom det här var sista helgen hade de även musiker som sjöng och spelade kvällen lång.
Som jag har visat tidigare ser vår nya lägenhet ut så här. Eftersom vi bor möblerat nu måste vi köpa allt vi 
behöver i möbelväg när vi flyttar. Därför har jag gjort en fin handlarlista som vi ska ta med oss till IKEA nästa onsdag. Det är en diger lista... Klicka på listan för att läsa den.
När jag kom hem från kyrkan var jag iskall - nu är det höst här - så då drack vi te och åt kakor. :-) Sedan slöade vi och nu efter middagen har vi spelat en omgång Carcassonne. Som vanligt förlorade jag... M vann med 163 poäng mot mina 162, så det var i alla fall en jämn kamp.
Idag fick jag mitt schweiziska körkort. Bra!
Vad gör man med en hemmalördag? Jo, man kan får stryk i Kasta gris av sin man. M vinner alltid - jag förstår inte det. Jag är ofta snubblande nära, men så tar han hem segern i alla fall.
Idag har vi varit gifta i tre år. Vi gifte oss en otroligt vacker och ganska kylig oktoberdag och enligt Å (som hann skicka en grattiskommentar här på bloggen innan jag hann skriva något inlägg) är vädret lika fint i år som det var då. Här börjar dimman äntligen lätta (klockan är ju "bara" halv fyra på eftermiddagen) så det är lite annorlunda...
PS. På hemsidan, www.winzerfest.ch finns det bilder från festivalen. Klicka på Bildergalerie och sedan Rebbergbahn Samstag så kanske ni känner igen någon... På hemsidan finns det också fler bilder från Winzerumzug för den som är intresserad.
Vinodling i höstfärger
Rebbergbähnli
Vacker utsikt över vinodlingar och Döttingen
Alphornskonsert
Marknadsstånd med godis
Popmusikalen Sackeus
Pussel hos familjen S
Idag var jag sen när jag cyklade till tåget för att åka till min lektion i tyska. Jag var tvungen att cykla fort. Halvvägs till tågstationen insåg jag att hade glömt plånboken hemma. Vad göra? Jag bestämde mig för att det var dags att cykla till Baden för första gången. 40 minuter senare var jag, genomsvettig, framme i Baden och redo för lektion. Då visade det sig att vår lärare var sen - hon hade glömt att berätta det för oss i måndags. Jag hade med andra ord kunnat åka hem och hämta pengarna och ta nästa tåg istället. Men nu fick jag extra motion istället.
Och mer blev det efter lunch då jag cyklade till Brugg fram och tillbaka för att träffa svenska A. Vi fikade, pratade och gick på promenad upp på berget i Brugg. Nu börjar hösten komma hit och träden skiftar så smått åt gult och rött. Vackert! Från berget hade vi en fin utsikt över stället där floderna Reuss och Aare flyter ihop. Vi såg faktiskt i princip ända till Baden därifrån. Efter lite mer fika och mycket prat (supertrevligt!) cyklade jag hem. Totalt har jag nog cyklat närmare fyra mil idag...
Inte illa om jag får säga det själv...
För en månad sedan åkte jag hem från Sverige. Då var jag utmattad av allt som hade hänt med pappa (det här). Här kan jag "koppla av" ifrån det lite mer, men då och då smyger det hela sig på mig och det händer att jag gråter. T.ex. när jag tänker på att pappa fick en ny cykel i våras - hans allra första helt nya cykel - en cykel som han kanske aldrig mer kan cykla på.
